Drömmar & Vardag - Emma Elisabeth

Jag vill bara ha våra minnen tillbaka. När vi var vaken sent på nätterna och käkade godis och tittade på film och skrattade. Jag minns när du var ledsen och grät och jag höll om dig och jag led verkligen med dig. Jag saknar när vi var och festade. Det är enda gången som jag tyckte det var kul att festa och det var för jag var med dig. Trots att jag mådde dåligt, men att jag fick spendera tiden med dig vägde mer än det dåliga. Åh, jag saknar allt med dig! Det gör så ont!


Fisk :)  (ingen annan förstår vad jag menar förutom den personen och jag)

Det var en vän som jag var väldigt rädd om. Jag kände att jag ville skydda denna person. Det kändes som en reflex eller hur jag ska förklara.. Ville inte skydda denna person ifrån något speciellt, bara generellt. Jag hade dessa känslor och reflex att om någon skulle gå på henne så skulle jag skydda henne. Även fast vi inte är vänner nu så känner jag att jag fortfarande bryr mig om henne. Skulle jag få ett samtal att hon skulle vara nere på stan och att hon var i fara så skulle jag åka ner och ta skiten själv. Sen finns det en annan som var min vän som bor långt bort, henne bryr jag mig inte om ett dugg längre. Men just denna person som jag skriver om nu bryr jag mig om fortfarande. Jag har minnen med henne som jag bara inte kan glömma. Inte ens den kvällen som vi drack glömmer jag inte. Detta gör så förbannat j*vla ont att jag inte kan glömma! Mitt hjärta blöder.

Som ni vet så har jag mina drömmar.. Jag har velat fram och tillbaka. Skådespeleri och nånting med barn. Jag funderar också även mycket att bosätta mig och leva någon annanstans. Dock inte i sverige som ni också vet. Jag funderar på England, för jag älskar verkligen språket och jag älskar att prata engelska. Det vore så roligt att få börja ett nytt liv någon annanstans och att få plugga där. Träffa nya människor och prata något annat än svenska! Det är verkligen en dröm.

Jag vet inte exakt mina planer än i vilken ordning, men dom kommer att komma. I guess. Jag tar ett steg i taget. Just nu är det sista året på gymnasiet och jag var hos skolans kurator i veckan och pratade om mina drömmar. Hon googlade på teater i Norrköping och där hittade vi Norrköpings största teater för alla och det är inte alls dyrt! Endast en summa om året. Jag funderar på att börja där. Det är ingen utbildning, utan någonting man gör på fritiden. Det vore en början iallafall även fast jag inte vill leva mitt liv och mina drömmar här i sverige. Senare så ska jag gå med i filmcafe.se och i statist.se och se om man får någon napp på någon roll. Sen om några år vill jag börja ett nytt liv i england.

Längtar verkligen tills jag flyttar! Börjar räkna ner dagarna nu. 49 dagar kvar!
Har endast bara gardiner kvar att köpa till lägenheten.

Jag vet inte vem jag ska lita på längre. Man tror att personer är något, men så visar dom att dom egentligen inte är det. Jag klarar inte av svek längre, jag orkar inte bli mer sviken när jag har blivit sviken av dom som var bland dom viktigaste personerna i mitt liv. När folk har svikit en och man har tagit det hårt och folk vet om det och sen gör dom det själva. Jag vet inte om jag kommer att klara av nästa svek. Mitt hjärta är tillräckligt trasigt.