EMMA ELISABETH

Ibland hatar jag det här livet
Jag brukar ibland tänka på hur orättvist det här livet är för mig och min sambo. Varför måste just vi leva med en sån tickande bomb till sjukdom som diabetes med ständig oro och täta blodkontroller? Varför måste just vi leva med frustrationen när sambon har lågt blodsocker som innebär oro att han ska bli medvetslös och hamna i koma för att två timmar senare ha högt blodsocker som kan leda till ketoacidos/syraförgiftning? Min sambo är världens bästa underbaraste och känsligaste människa som bryr sig om andra människor och som vill alla människors bästa. Han förtjänar verkligen inget ont. Varför blev just min sambo vald att få diabetes av alla miljarder människor i världen? Ingen förtjänar att få diabetes såklart, men det är så jag känner. Denna text är ifrån hjärtat, inte ifrån hjärnan. Varför fick min sambo en sjukdom som en dag kan skilja oss åt? Det smärtar.
 
Men trots detta, så har jag aldrig ångrat att jag valde just min sambo att leva med. Diabetesen kom tyvärr bara på köpet. Jag hatar inte vårat liv ihop, jag hatar bara hur orättvist livet är att just vi måste leva med det. Jag vet att jag valde min sambo tillsammans med hans sjukdom, men det betyder inte att vi får skylla oss själva. Min sambo valde inte sin sjukdom och ska inte behandlas därefter.
 
Anonym

Jag håller helt med dig! Jag är diabetikern i mitt och sambons förhållande. Han är min klippa som aldrig ser negativt på det eller klagar. Jag förstår inte hur han lyckas... Man är ju en tickande bomb.

Svar: Samma med min sambo! Han klagar aldrig heller!
Emma

WWW.norascorner.se

Glömde skriva vem jag var :)

Zanna

Min man har diabetes och står på kanten till dialys. Jag har svurit gråtit ända sedan årsskiftet då detta kom upp för jag tycker det förstör "mitt" liv. Mitt i frustrationen står jag självklart vid sidan och stöttar ser till att läkaren gör sitt jobb med remisser osv för transplantation. Jag HATAR denna sjukdom och önskar att jag kunde skicka den och allt vad det innebär till månen. Jag brukar tänka att jag kan välja att gå och slippa diabetes men skulle aldrig någonsin lämna min bäste vän.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress